Min historia

Jag har alltid älskat design, färger, former och TYGER. Har ofta blivit kär i ett tyg som jag sett, känt behovet att köpa och sy gardin till köket av. Och duk. Sen har jag gått och njutit och varit löjligt nöjd. Tills jag sett ett annat tyg när hösten närmat sig - ja, jag har bytt gardiner varje säsong. Ett tag var det Marimekko. Ja, de har ju något för alla. Klassiska Unikko i flera färgsättningar, men också SÅ mycket mer... Jag minns det nyrenoverade köket och matrummet i första huset jag bodde i - där var det Marimekko-gardiner i tyger som bara SÅ var kärlek vid första ögonkastet - älskade Siirtolapuutarha, svart/vitt/grönt/turkost i matrum och Puutarhurin Parhaat i köket och matchande Pappelina-mattan Ella med svart/vita ovaler, porslin i svartvitt Siirtolapuutarha och krukor från dansk design, lampor som matchade, tavlor med svart ram och färgglada målade grönsaker och franska namnet på dem Jag handplockade allt och det var så härligt att få inreda sitt egna första riktiga boende. Jag älskade t.ex. DUKNINGAR! Åh, vad kul det är att fixa ett bord inför en middag - anpassat efter tema, matgäster, årstid eller nåt du känner för just då, kanske med ett fynd från loppis, de där snygga glasen du köpte förra veckan eller den fantastiska buketten du plockade nyss. Kanske små udda-vaser med en blomma i varje?

​

För mig har aldrig dyraste designen varit viktig, nej, jag har alltid gått efter min egna känsla, tänkt att det ju är jag/vi som ska trivas där vi är varje dag  och att det inte är ett utställningsrum för kompisar på besök. Alltför många är rädda för att känna efter och köper det man "ska" ha, det som är inne och dyrt - det är bra tydligen, ju dyrare det är, desto bättre. Som att det skulle göra dig till en bättre människa? Det säger ju faktiskt bara att man inte vill, kan eller vågar gå på sin egna känsla och smak. Jag älskar personlighet i allt. Den du är, vad du har på dig och hur du inreder ditt hem - det ska vara personligt och efter ens egna smak! Självklart ju! Vill man ha det som är dyrast för att man tycker det är SÅ fint och du inget hellre vill ha - och du har råd med det - köp!!! 

​

Jag har alltid dragits till det textila – till färg, struktur och minnen. Knäppt med smak ju! Den är ju som baken - delad. Delad med vissa, inte tilltalande för andra, helt uteslutet för den tredje, likgiltigt för den fjärde. För det finns ju också de som är totalt ointresserade av design. Som inte ser skönheten i det, som inte fattar meningen med det. "Är det bara funktionellt så..!" JAG fattar ju inte det. För mg är det viktigt, jag är oerhört tacksam över alla designers, konstnärer och formgivare som ger oss val, perspektiv. Skönheter för ögat och att känna njutningar är gratis och kan göra mycket för det mentala - ge dig känslor av glädje, spänning, lycka och eufori. Manglade linnedukar från en mormors kök. Vackra kökshanddukar med broderade initialer. Spetsgardiner som släppt in ljus i ett annat liv, som nästan kan berätta ett minne för dig. 

​

Jag letar efter tyger med historia – och ser möjligheter i det som andra kanske ser som förbrukat. I mitt huvud (och på papper, och på provdockan...) kombinerar jag färger, formar idéer, provar tills det känns rätt. Jag vill utgå från den egna smaken såklart. Vilket tillfälle ska den skapas till? Att göra ett plagg med något vackert från förr, som du ärvt, det blir personligt, betydelsefullt och bra för miljön. Vi har våra kläder för kort tid idag. Förr använde man sina kläder i åratal, flera gånger om. Tvättade vid behov, hängde ut på vädring om fortfarande rent efter en användning. Man var varsam om sina kläder.